2021 – hur har det varit?
Hej hej, det är jag här igen. Jag ska ju inte hänga här så mycket längre MEN eftersom det ÄR traditionens tradition för mig att göra en årslista så vill jag ändå ta mig den tiden. Och jag vill inte förpesta nyhetsbrevets utrymme för det, för jag tänker mig att det ändå inte är SÅ många som bryr sig? (Wow vad många som är där nu, jag är så glad för det!)
Det kommer inte bli särskilt många bilder det här året – simply för att jag fotograferat mindre än någonsin?
Jamen vi börjar väl från början.
Januari
Året skålades in med mamma & pappa i vår lägenhet. Det var fortfarande full-blown-covid19 så vi ville fira småskaligt. Dom fick äntligen se fyrverkeri-utsikten från trettonde våningen mitt i stan! Ganska amazing utsikt på nyårsafton får man säga. Ani hade friat till mig ett par veckor tidigare så jag var fortfarande adrenalinfylld över det.
Efter första veckans semester var det tillbaka till jobb. Och massa privat planering. Ani hade nämligen fått jobb – i Nyköping – och var tvungen att vara på plats in office. Eftersom han inte har körkort var lasset tvunget att flytta på sig till den staden istället och planen var att så snart restriktionerna började släppa och jag behövde åka tillbaka till kontoret så skulle jag ta bilen och pendla på det viset varje dag. Puh. Några känslostormar senare var vi ändå på väg. Fram och tillbaka för att reka lägenheter. Hittade en ljuvligt fin som var mycket större än vår nuvarande och som båda potentiellt sett hade kunnat arbeta hemma och ostört i. Hurra! Vi tar den! Vi fraktade dit allt vi skulle behöva och köpte en säng på Blocket som vi hämtade i NKPG och fraktade till lägenheten och sa till hyresvärden att vi är tillbaka nästa vecka och bygger ihop sängen; då kan vi skriva på avtalet också.
Well.
Det var bara det att min pv plötsligt fick ett annat jobberbjudande som den här gången är exakt vad han vill jobba med OCH kontoret ligger i Stockholm där vi har vår familj, kompisar och bostadsrätt. Hmmmmm.
Med mössan i hand betalar vi första hyran och bygger ihop sängen som hyresvärden får av oss i present och sedan packar vi ihop allt annat och åker tillbaka till Stockholm igen.
Månaden kantades VERKLIGEN av det här och känslorna var överallt. Ska vi skaffa hund? Hur ska jag tycka att nåt är kul? Hur ofta kommer jag träffa kompisar? Hur träffar man nya kompisar under covid19? Vad gör jag på fritiden? Hur ska jag träffa mina kollegor?
Aofkslanfiownifnkamf. Typ.
Jobbmässigt hade jag dock skoj! Allt var fortfarande på distans men jag besökte Linköpings universitet och Södertörns högskola digitalt och föreläste om poddar och tog emot poddpitchar.
>
Februari
Såvitt jag minns tuffade den här månaden mest på. Ani hade fått några intervjuer med nya jobbet och eftersom allt var på distans fortfarande behövde vi vara noga med vem som pratade i vilka möten vilken tid. Hahaha. Nu, ett halvår+ senare bryr vi oss inte ett skvatt längre. Om den ena hörs i bakgrunden – so what? Men i början var det EN ORO kan man säga, att vi på 39kvm i en etta skulle sitta två och jobba med konstanta möten samtidigt. Vi köpte tre olika hörlurar var för dyra tusenlappar som vi gick hem och testade med våra respektive datorer, vi köpte draperi som jag tänkte skulle vara *ljudisolerande* (tji fick jag, lol) och vi blockade i våra kalendrar när den andra skulle ha möten för att inte boka något just då. SUCK. Det höll ju inte i sig länge. Men vilken stress det var till en början…!
Och så var det en ANNAN grej som hände i februari. Minns ni?
CLUBHOUSE. Hahaha. Alltså att det här ens ägde rum? Men jävlar i min lilla LÅDA vad legendariskt det var. Kort men wow vad kul. Jag ”höll i rum” tillsammans med min kompis Timmie. Jag gästade andras rum. Jag till och med jobbade en stund med att moderera och hålla intervjuer med poddare i olika rum. Det känns så HIMLA märkligt nu, att det där hände. Och alla rum med kändisar man kunde gå in i? Clubhouse, never forget alltså.
Förutom det gjorde jag även en Poppius-kurs den här månaden.
Mars
Clubhouse fortsatte en bit in på mars innan det totaldog. Jag minns särskilt att jag gästade ett ”rum” som ordnades av Nicklas Hermansson och fick frågan om mitt favvoband och svarade The Vaccines, no pun intended. Det blev SKRATT och det var kul.
Aja, nog om skryt.
Jag var korttidspermitterad den här månaden och ledig på fredagar vilket tbfh var SKÖNT ju. Ani fick ett heltidsjobb vilket var underbart. Mars var en mysig månad som jag minns det.
April
I april hände inget särskilt. Vad tråkigt det låter? Men så var det nog.
Maj
Under maj gästade jag webbredaktörskursen på Poppius och snackade podd.
OCH så fick jag frågan att vara med i RAIN Summit i en paneldiskussion för Bauer. Första gången jag fick snacka engelska på ett officiellt sätt. Det var skoj men meganervöst. MEGA. Nervöst. Och jag har nog aldrig mått så dåligt efter en dragning som jag gjorde då? Men så halvlyssnade jag på det i efterhand och jag låter ju… bra.
Nog om skryt!!!
Vad mer hände? Jag & Jozz (bästis) var trötta på covid19 och bestämde oss i maj för att börja med att snacka i telefon varje måndagskväll och ta en promenad. Genidrag från oss.
Juni
I juni hade jag fått förfrågan om att vara med på tv4 under sommaren. Jävlar i min lilla låda vad nervös jag var inför det. Försökte planera i kalendern så gott jag kunde! Men jag ville inte ta någon regelrätt semester för det kändes som att jag då skulle sabba min återhämtning (vilket jag ju ändå gjorde men mer om det senare).
Förutom nervositeten föreläste jag även om poddar på Södertörn! Och fick en ny jobb-roll vid sidan av poddchefandet! 20% av min tjänst (utöver poddchefsskapet) blev podcast content coordinator! Jobba med podd internationellt! Svinkul!
Juli
Hade semester i två veckor som spenderades i ljuvliga Säffle. En vecka med Ani (<3) och en vecka ensam med föräldrarna. Sistnämnda vecka kunde jag enbart tänka på att jag SNART ÄR MED I TEVE. What. För sen var jag ju med I FKN TV4. Det kantades… mitt LIV av, under den här perioden, hahaha.
Augusti
VAR MED I FKN TV4 IGEN. TVÅ TILL GÅNGER. AAAHHHH.
Och min morfar gick bort. Det var väldigt väntat. Men det gjorde ändå ont såklart. Morfar. ❤
September
Kanske bästa månaden på året? Saker öppnade upp igen! Jag hade inget att vara nervös för längre! Och även därför att:
* Jag fyllde år. Ani gav mig datenight på Zinnia i present och det blev en LJUUUVLIG kväll på alla sätt.
* Restriktionerna släppte ju och allt kändes supersafe igen! Vilket betydde att jag TRÄFFADE MÄNNISKOR igen.
* Jag & Ani har fått nya kompisar! En av dom har skapat geni-grejen: ”Taste the Scene” vilket jag och min lillsyrra gick på i september. Oförglömlig kväll!
* Jag, mamma, pappa och syrran åkte på Säffle höstmarknad. SÅ mysigt.
* Jag, Ani, Jozzan & Patrick startade VINKLUBBEN. Jag har blivit intresserad av vin, you guys?!
Oktober
Det här var inte heller en särskilt tråkig månad. Jag antar att sommarens liksom nervositet hade släppt nu och här mådde jag FINFINT. Well, åtminstone i starten. Vi kommer till det andra!
Den 5 oktober var allt frid och fröjd och jag firade fem år med Ani. FEM ÅR!?!? Ja, tydligen. (Och i skrivande stund snart ett år som förlovade, ih.) Vi firade med att dricka öl på Hornshuset och sedan käka burgare på Flippin’ Burgers vid Odenplan.
Ani fyllde år och vi firade på Gojo!
Ani hade fått en resa till Helsingfors av mina päron i present så vi tog färjan till grannlandet och gjorde stan.
Och det var här det roliga tog slut.
För jag blev sjuk! Buhu!!! Inte covid19-sjuk men förkyld någon vecka. Och satan vad tråkigt det är att vara förkyld in these times för man känner sig som PESTEN alltså. Och inte kunna göra ett dyft. Nä, jag mådde jättedåligt. Psykiskt mest, fysiskt gick det an. Det enda bra som kom från det är att jag bestämde mig för att sluta röka den 18 oktober COLD FKN TURKEY (hade inte planerat det men tänkt på det ganska mycket under året) och det funkade. I skrivande stund: nio veckor rökfri. Fy fan vad jag är bra.
November
MEN DET TÄR JU PÅ KRAFTERNA ATT VA DET, VA. Att sluta röka dvs. Alltså dom första två veckorna var jag inte happygolucky. Nu är jag det. Men inte då.
Det hjälpte heller inte att jag var hos tandläkaren som lagade TRE TÄNDER (för att lagningen gått av och det ‘gör den (tydligen, reds anm) naturligt men lika bra att vi fixar till det nu’) och lagningen på en av tänderna gjordes på fri hand eller något sådant och kändes supermycket och gjorde att jag fick migrän fem dagar i rad och inte kunde tugga naturligt och tungan fick blåsor och…
Ni fattar.
Det var ingen kul jävla månad.
I slutet av november kom ljuset i tunneln. Jag var på weekend hos syrran en sista gång innan hon flyttade till GBG. Vi kollade på hela säsongen av The Circle och mös. Sen gjorde jag Poppius vilket gick jättebra. Jag gjorde Södertörn vilket gick jättebra. Jag gick på Johanna Nordström med två kompisar vilket var superskoj.
Och sista helgen åkte jag på weekend till GBG med familjen och syrran för att sistnämnde lillen skulle flytta dit. Jättetråkigt men väldigt, väldigt kul helg.
December
Och så är vi i december. Då jag faktiskt blev sjuk PÅ NYTT. Den här gången med feber, hosta och svårt att andas. Eh. Känns det som symptom man känner igen, eller?
TRE NEGATIVA TEST (ett av en sjuksköterska) senare + normal temp igen vågade jag ändå vara med på vår branschdag podd- och radiodagen. För där skulle jag snacka! Och vilken kul kväll det var. Som alltid.
Och så gjorde jag Södertörn igen.
Förutom det var jag även på Love Actually med Jozz på bio och drack winter negroni. Träffade gullisar som Henrik Torehammar och Mohamed El Abed där också! Riktigt mysig kväll och har nu tyvärr blivit besatt av att göra egna winter negronis. Kan 2022 blir kantat av att DRINKAR blir min nya grej? 2020 var ölens år, 2021 vinets år och 2022? Den som lever får se.
Och så hade jag en middag med teamet på La Boca Doce. Vi gick över bron till gamla stan sedan och fortsatte dricka öl på irländska barer. Det var en otrolig kväll.
Puh. Vilket år, va? I skrivande stund är jag helt frisk igen. PEPPAR, PEPPAR, TA I TRÄ. Och jag mår så himla bra. Looking back på det här året så är jag så himla stolt över mig själv. Dels över allt jobb jag gjort, alla utmaningar jag klarat av och hur mycket jag gått ur min comfortzone. Men också över att jag: SLUTAT RÖKA. Alltså vaaaaAAaaaaAAA?
Herregud vad jag är taggad på 2022. Det kommer att bli ett så spännande år alltså.
Kram kompisar, happy holidays & happy new year.